Wise Board – när platsens röster samlas
För att öppna upp dialogen med omgivningen och bjuda in fler perspektiv är det viktigt att låta sig komma i kontakt med platsens röster. I Fröseke tog detta sig uttryck i en gemensam promenad i landskapet kring Alsterån, där sällskapet plockade med sig enkla objekt från platsen – sådant som fångade blicken eller väckte en tanke. Objekten samlades in som bärare av perspektiv som annars sällan får utrymme i samtal om utveckling.
När gruppen senare samlades inomhus lades objekten upp på ett gemensamt bord. Bordet blev ett tillfälligt rådslag – ett Wise Board – där deltagarna tillsammans tolkade vad objekten representerade och vilket budskap de kunde föra in i samtalet om Frösekes framtid. Wise Board var inspirerat av idén om Parliament of Things – ett synsätt som utmanar föreställningen att endast människor har en röst i samtal om samhällsutveckling. I stället öppnas dialogen för naturen, materialen, landskapet och andra mer-än-mänskliga perspektiv.
Många värden som påverkas av utveckling – som vatten, mark, ekosystem och framtida generationer – saknar i dag formell representation. När dessa perspektiv fick ta symbolisk form, till exempel som fysiska objekt, skapades ett gemensamt rum där naturen redan var närvarande i samtalet. Det som annars är abstrakt blev därmed konkret – och möjligt att lyssna till.
Exempel på objekt från Fröseke Wise Board
- en liten behållare med vatten från ån – som röst för vattnets flöde, kvalitet och långsiktighet
- ett löv eller en blomma – som symbol för växtlighet, årstidernas växlingar och skörhet
- en trädbit – som symbol för koja, fri lek och barns informella användning av naturen
- en sten – som bärare av tid, minne och långsamma processer
- en fjäder – som röst för fågelliv, rörelse och samband mellan platser
Med objekten framför sig fortsatte deltagarna samtalen i grupper med objekten som utgångspunkt. Rösten som hördes var inte den egna, utan vattnets, stenens eller träbitens. Att kliva in i objektens perspektiv gjorde något med samtalen – tempot saktade ned och frågor som annars besvaras snabbt fick ta tid. Det som kom upp rörde både konkreta utvecklingsfrågor och sådant som är svårare att sätta ord på: ansvar, omsorg och relationen till platsen.
Projektets värdeord – hållbarhet och biologisk mångfald, skönhet, inkludering och samarbete – blev inte abstrakta begrepp, utan något som gick att hålla i, peka på och samtala kring. Med hjälp av objekten fick värdena fäste i Fröseke.